Uppenbara ditt namn (sv)/ Manifest your name (en)

(sv) Att uppenbara ett namn innebär inte bara att säga vad man heter. Det innebär att leva i en viss anda, att uppenbara ett väsen, en särskild karaktär. Det ser man tydligt i Gamla Testamentet, men även i Nya Testamentet. Insida och utsida hör oskiljaktigt ihop. Namn gavs till söner och döttrar som en sorts önskan om något som skulle bli till eller hända, eller som ett uttryck för något som hade hänt. Ofta på rena tilltal ifrån Gud.

När Jesus ber: ”Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du tog ut ur världen och gav till mig. De var dina och du gav dem till mig, och de har hållit fast vid dina ord” är det helt klart ett uttryck för en önskan om att Guds väsen skulle påverka oss som lärjungar och att vi alla skulle leva vidare i den andan – hålla fast vid det väsendet. Det var inte meningen att vi skulle bli namnkristna eller hycklare; vi skulle leva under inflytande av Guds väsen i världen. (Joh 17:6)

Vi är kallade att uppenbara Guds namn, Hans väsen, leva i det och ge det vidare till nya generationer. Det duger inte att berätta vad Gud heter eller peka på någon som är långt borta och som vi inte tror bor i oss – det måste fram organiskt i oss och genom oss till dem som Gud ger oss. Det finns ingen annan väg för Gudsriket.

(en) To reveal or manifest a name does not only mean to tell a name or what someone is called. It means to live in a certain spirit, to reveal an essence, a certain character. You see this clearly in the Bible. Inside and outside of a human being are inextricable tied together. Names were given to sons and daughters as a wish or a prayer for something to happen, or as an expression for something that had happened. Often God said what names to give.

When Jesus prays: ”I have manifested your name to the men whom you have given me out of the world. They were yours, you gave them to me, and they have kept your word” it is very clearly an expression of a wish and a prayer for the essence of God to influence us as disciples and that all of us would live in that spirit – keep ourselves steady to that essence. He never meant for us to only ”have the name” or to be hypocrites; we should live under the influence of the nature/essence of God in the world. (John 17:6)

We are called to manifest the names of God, His essence and presence, and give it to new generations. It is not enough to just tell what God is called or to point to someone far away or to someone we don´t believe we can manifest. It must come organically in and through us to the ones that God gives us. There is no other way for the Kingdom of God.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *