Etikett: Kyrkans År

Publicerat

Mina får känner mig

Det är ett privilegium att bli kallad får – när det är självaste Jesus som talar. Då betyder det ju helt enkelt att vi är erkända av Honom till att vara med i den gode Herdens gäng. Hans avsikt är att ”fullkomna er i allt gott så att ni gör hans vilja”. Det finns inget mörkt, ont eller ”giftigt” i detta – nej, det är bara ljus och kärlek! Vilken trygghet att få vara Hans får.

”Mina får känner mig liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern.” Med de orden tar Jesus det hela ett steg till och förklarar att på samma sätt som Fadern känner Sonen och Sonen känner Fadern – så känner vi Honom – Herden – Sonen. Detta kännande är helt imaginärt/andligt – i djupet av vår ande känner vi ”vår själs herde och vårdare”. Vilken trygghet!

Bejaka detta i ditt hjärta: Han säger att jag känner Honom! Låt all osäkerhet och alla tvivel sköljas bort i Hans närhet – i den gode Herdens närhet. I din egen stund med Honom. Den allra mest omtyckta psalmen – all time high över hela världen – är Psalm 23 – ”Herren är min herde, mig ska inget fattas…” Läs den – och be den – idag.

Heb 13:20-21; 1 Joh 1:7; Joh 10:11-16; 1 Pet 2:24; Ps 23:1-6

Publicerat

Palmsöndagen – vilken enorm glädje!

Jag hoppas att du vill få en glimt av den enorma glädje som skulle kunna välla fram över mänskligheten – genom Palmsöndagens händelser och budskap! (Palmsöndagen inföll 2022 den 10 april.) Låt mig förklara.

Jesus rider in i Jerusalem. Folket jublar och ropar Hosianna, skär kvistar från träden och lägger framför Jesus där han rider in i staden och går in i dess tempel. Om denna händelse inte vore så sprängfylld med symbolik – betydelsefull för oss – kunde den avfärdas som ett i den långa raden av politiska eller religiösa jippon som vår värld sett alldeles för mycket av.

Lite förklarande bakgrund: Jesaja beskriver ”Herren Gud har gett mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att hjälpa den trötte med mina ord. Han väcker varje morgon mitt öra, väcker det till att lyssna som lärjunge. Herren Gud har öppnat mitt öra… Herren Gud ska hjälpa mig… Även om han vandrar i mörkret och inte ser någon ljusning, ska han förtrösta på HERRENS namn och stödja sig på sin Gud.”

Psalmisten – och hela folket – ber ”Öppna för mig rättfärdighetens portar, jag vill gå in genom dem och tacka HERREN.” Snart brister de ut i lovsången ”Detta är dagen som HERREN har gjort, låt oss jubla och glädjas idag! O, HERRE, fräls! O, HERRE, ge framgång!…” Vilket tryck i lovsången!

Paulus förklarar hur vi får fred och frid med Gud. ”…och vi gläder oss i hoppet om Guds härlighet”, säger han och visar oss en ”rondell” av goda karaktärsdrag Anden ger oss som en gåva – genom dessa ord: Hopp – Glädje (mitt i lidande) – Tålamod – Fasthet – Hopp.

Det ger mig denna bild av Palmsöndagen: Jesus banar väg – för en ström av livgivande ord och goda gärningar ifrån himmelen – genom det tempel han rider in i och välkomnas i… det kräver säkert också sin förklaring…

Under Gamla Testamentets tid såg man på ORD från GUD som något man ”längtade och trängtade” efter. ”Jag öppnar min mun och flämtar, för jag längtar efter dina bud.” Det är inte många som ens kan förstå ett sådant ord idag, men för alla dem som gör det – öppnas rättfärdighetens port och himmelsk glädje bryter ut. Meningen är att vi alla blir vittnen. Överallt. I hela världen. Vittnen om Hans Härlighet…

Luk 19:28-40; Jes 50:4-10; Ps 118:19-29; Rom 5:1-5; Ps 119:131

Publicerat

Att hantera synd, frestelser och eländes elände

Prövningar, frestelser, svårigheter och lidanden av allehanda slag kommer till oss betydligt oftare än vi skulle vilja. Och vi tvingas att hantera allt – vare sig vi tycker att vi klarar av det eller det blir övermäktigt. Tyngden av utmaningen blir inte mindre när vi förstår att det kan bli långdragna konsekvenser hur vi än väljer att göra.

Genom Ukrainakriget förstår vi att många folk utsätts för betydligt värre prövningar än vad vi i Sverige vanligtvis utsätts för. Vi har inte varit i krig på mer än 200 år (officiellt!). Det är givetvis jättebra – vi har lärt oss att bygga fred. Men det har också gjort oss mottagligare för andra typer av prövningar och frestelser – såsom bekvämlighets-, njutnings- och underlåtenhetssynder.

Alla människor i hela världen kallas av ”Fader vår i himmelen” till räddning från synd och ondska och behöver därför lära sig att hantera synderna, prövningarna och frestelserna – både för sin egen och andras skull. Det är en allmängiltig kallelse, den är inte riktad bara till troende människor. Det sägs om alla människor att vi är skapade till Guds avbild, för att vara lika Gud. Hur det går med den saken får vi fundera på var och en – inför Guds ansikte.

En växande mängd av unga människor förstår idag att ta ansvar för och följa sitt samvete, sin egen inre etiska kompass. Men det bör inte bli alltför individualistiskt. Det går till exempel inte att undkomma en frestelse genom att nonchalant sluta kalla synd för synd. Tyvärr är ordet synd bortsuddat från den politiska och mediala korrektheten så folk förstår ordet synd som något attraktivt och många förstår inte att synden alltid skadar. Olyckshändelser, skador och plågor kommer givetvis till oss på många andra sätt än genom synd. Men oavsett vad så måste vi hantera situationerna – och vad behöver vi då? Tips ifrån högre ort?!

Vi kan hantera det svåra och onda i livet med eller utan Guds Ord. Det gör all skillnad i världen om vi har Guds Ord och fattar att det är det vi har – eller inte. När Guds Ord upplyser vårt samvete och alltså är ”ett ljus på min stig” är det betydligt lättare att hitta rätt i snårskogen.

En bild som pedagogen och aposteln Paulus använder sig av är den andliga vapenrustningen med sina delar – hjälmen, skorna, bröstskölden, bältet, skölden och svärdet. Varje del kräver sin eftertanke och bön för att vi ska kunna ”stå emot på den onda dagen”, d v s när det onda knackar på hjärtats dörr. I allt som kan hända en människa finns det en vägledning från Guds Ord.

I svåra tider gör vi väl i att vara bedjande så att vi öppnar oss för maximal vägledning och nåd ifrån Herrens sida. Så låt oss be med kung David i Psalm 25: ”ingen som hoppas på dig ska bli besviken… led mig i din sanning… Hans själ ska vila i det goda… HERREN är förtrolig med dem som vördar honom… hans förbund ger dem kunskap… han drar mina fötter ur nätet… Bevara min själ och rädda mig, låt mig inte bli besviken, för jag flyr till dig. Låt oskuld och ärlighet bevara mig, för jag hoppas på dig…” Låt oss också be med Jesus: ”Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen, utan att du ska bevara dem från det onda.”

Ps 119:105; Ef 6:13; Ps 25; Joh 17:15

Publicerat

Den kämpande tron

Man kan förstå rubriken som att tron kämpar med sig själv eller med sina tvivel – som att tron är ”en tynande veke” – som Herren visserligen inte ska släcka, men som ändå är väldigt svag. Det kan vara nog så viktigt perspektiv att bearbeta när det behövs, men jag är dock helt övertygad om att det inte främst är det perspektivet som den helige Ande vill få fram i vår tid. Gud vill att vi ska se hur tron är en kämpande kraft som vinner seger i allehanda omständigheter – ”Mitt igenom vapnen störtar de fram utan att hejdas”, typ.

Tron – i våra hjärtan – kämpar inte med sig själv utan med synd, frestelser och prövningar. Vi kämpar tillsammans med tron. Vi får styrka ifrån tron. Tron bär oss i den kampen. I och genom tron kämpar vi med alla de utmaningar ”människor får möta”. Tron – själva trons förening med Jesus här och nu – blir en väldig kraft till att ta sig igenom – uthärda – besegra – svårigheter och utmaningar. Om vi så dör på kuppen går vi igenom till andra sidan.

Mänskligt sett är det lätt att ge upp – Elia lade sig under en ginstbuske och önskade sig döden – och alla våra egna trauman, misslyckanden och synder kan jaga oss så att vi blir dödströtta av allt motstånd, utifrån eller inifrån. Men det finns bara en sak att göra för att vi ska ”vinna” genom trons kraft: Fokusera på löftena. Be bönen: ”I dina händer överlämnar jag min ande”. Och sedan följa visheten som kommer.

En prövning kommer för att testa och pröva dig – om du ”har vad som krävs”. En frestelse kommer för att locka och dra dig åt fel håll. Synden kommer för att föra dig ett steg närmare döden. Så allt detta händer för att pröva ditt tålamod och din uthållighet. Det är inte roligt!

Ett ord som hjälper oss i svåra tider och stunder är ”Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut.” Det finns alltid en utväg, alltid en lösning.

Vi vill ibland inte ens höra en del ord som ”ta dig samman”, ”skärp dig”, ”tänk positivt” – det kan låta alldeles för käckt och hurtigt. Ändå är det exakt vad vi måste göra. Fokusera! Den förlösande idén med lösningen – ordet från Gud som visar vägen – kan komma som en blixt från en klar himmel – eller som en stilla susning. När det händer har vi hittat lösningen och ser vägen framåt. Kanske att vi stapplande fortsätter att hanka oss fram – eller glada i hågen fortsätter vi sjungande att gå vår väg. Hur brukar det vara för dig?

Låt oss ropa med det ukrainska folket – och många andra som har det förfärligt: ”I dina händer överlämnar jag min ande”. Den bönen bad Jesus själv där han hängde på korset. Och Gud tog honom igenom döden – till uppståndelse och liv.

”Ur djupen ropar jag till dig, HERRE… Jag väntar på HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord”. Ifrån bönen Fader vår har vi bönen ”Inled oss inte i frestelse” men i grundtexten blir det något klarare: ”I frestelse inte låt oss falla”. Jesus bad till sin Fader: ”… du ska bevara dem från det onda”.

Jes 42:3, Joel 2:8, 1 Kor 10:12-13, Ps 31:6; Ps 130; Matt 6:13; Joh 17:15

Publicerat

Genom allt – vinner kärleken!

Alla folkslag på jorden lever med en längtan efter att älska och vara älskad. Det blir mer uppenbart genom personligheter som har förmågan att prata om det. De som inte kan prata om och har svårt att visa kärlek försöker hitta andra vägar att uttrycka sitt behov av att bli ”lyssnad på”. ”Jag hoppas att jag blir hörsammad”, sa Rysslands president Putin igår.

Världens makter rasar och bävar. Det pågår en enorm brottningskamp mellan ideologier och nationalismer av olika slag i våra dagar. Det är verkligen en oro och en plåga med krig och stridigheter. Det jag skulle vilja viska i Putins öra är: Din kyrka är inte med dig i det du gör nu. Ditt folk tycker inte om vad du gör. Även ryssarna längtar efter att älska och vara älskad.

Jesus visar vägen genom alla svårigheter, plågor och lidanden som kan drabba människor – inte ”att lägga sig ner och dö” och sen är det slut – utan att som vetekornet falla i jorden och dö och sedan uppstå till att vara fler vetekorn! Genom allt vinner kärleken och livet!

Drottning Ester klev fram i en ytterst farlig tid för sitt folk – med fara för sitt eget liv – och räddade genom sin tro – det judiska folket från att förgöras den gången.

Låt oss be med i Davids bön – för Ukraina och folken runt omkring – och för våra barns utbildning och framtid: ”HERRE, hör min bön, lyssna till mitt rop om nåd! Jag ropar till dig på nödens dag för du kommer att svara mig. Ingen bland gudarna är som du, Herre, inga gärningar är som dina. Alla folk som du har gjort ska komma och tillbe inför dig, Herre… Visa mig, HERRE, din väg, jag vill vandra i din sanning. Ge mig ett odelat hjärta så att jag vördar ditt namn.”…

… och i Herrens egen bön: ”Rättfärdige Far, världen har inte lärt känna dig… kärleken som du älskat mig med ska vara i dem och jag i dem”

Joh 12:20-33; Est 4:12-17; Ps 86:5-11; Joh 17:24-25

Publicerat

Jesus bärs fram

På historiens allra första Kyndelsmässostund (kyndel=candle) bars självaste Jesus som väldigt liten fram på armen i templet i Jerusalem för att välsignas. Jag är säker på att han var ”ett vackert barn” i alla avseenden. Tänk nu inte på hur han såg ut ”i det yttre”, det är oviktigt. Den söndag då kyrkan över hela världen firar denna händelse har med åren kallats Uppenbarelsens ljus. Alltså ”här kommer uppenbarelsens ljus” till världen – i och med Jesus.

Idag bärs Jesus fram både med armen, benen, huvudet; ja, genom hela kroppen och framförallt med det imaginära hjärtat – genom alla människor som tror – i hela världen. Idag är vi ”Jesusbärare” fler än vi någonsin har varit på jordens yta.

Det finns många strofer i verser i Bibeln som bekräftar att det är på det viset. Lyssna: ”för att bära fram honom inför Herren”, ”Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd”, ”Gud, som ger liv åt allt”, ”bevara budskapet rent och oförfalskat”, ”han… bor i ett ljus dit ingen kan komma”, ”Han är som guldsmedens eld och som tvättarnas såpa. Han ska sätta sig likt den som smälter och renar silver” och Psalmisten David säger med full trosvisshet: ”HERREN ska fullborda sitt verk för mig. HERRE, evig är din nåd. Överge inte dina händers verk!”. Om inte de här verserna kan få dig övertygad om att ”det är på det viset” finns det inget som kan det. Läs dem igen!

Det innebär alltså att Ordets väg genom hjärtat och livet på alla troende människor är en renande, räddande, befriande och lyftande väg för alla oss som tar emot nåden att gå den. Allt mörker i våra liv – gamla trauman, rädslor, fruktan, destruktiv vrede – måste ge vika för en sann och stark självbild, en god självkänsla och ett rimligt självförtroende – helt baserat i Jesus som är vårt liv. Det är Honom som vi bär fram.

Vi är kallade att bära uppenbarelsens ljus in i alla världar där vi råkar befinna oss. Kallade att lysa för och med Jesus i alla världar. Inte minst inom utbildningsvärlden – oj, vad ljuset behövs där! Alltsammans genom ett lågmält leverne! Varför det? För att när den lågmälda floden stiger från ebb till flod genom miljarder troende i hela världen samtidigt finns det ingen makt i världen som kan stå emot. Onda makter faller – men inte genom någon egen styrka hos någon av oss – utan genom ”hans väldiga kraft” som vi i all enkelhet bär fram.

Låt oss besluta oss för att spana efter och ta vara på varje ögonblick och tillfälle vi får att bära fram ett stänk av Jesus. Ofta blir det lite omärkbart för mottagaren – de undrar: Var kom det där ifrån? Det är helt i sin ordning; Genom ”ett lugnt och stilla liv, på alla sätt gudfruktigt och värdigt” bär vi fram Jesus – också i stormiga och turbulenta tider – som nu.

2 Mos 2:2; Heb 11:23; Luk 2:22-40; Joh 1:14-18; 1 Tim 6:13-16; Mal 3:1-4; Ps 138:1-8; Ef 1:19; 1 Tim 2:2

Publicerat

Världens ENDA hopp

Hopp om livet, eller? undrade hon sådär lite lagom spydigt där jag satt och just hade lagt pannan i djupa veck för att fundera på en grej…

Jag vänder frågan direkt till dig, käre läsare: Hur är det med dig? Har du nätt och jämt hopp om livet – att överleva från dag till dag? Eller har du ett större – eller mindre – hopp än så? När Barack Obama vann presidentvalet i USA för ett antal år sen talade han mycket om ”Change” och ”Hope” – för att få folket att hoppas på en bättre framtid (med honom vid rodret, förstås).

”Vi lever på hoppet” – ”Så länge det finns liv finns det hopp” – ”Vi får hoppas på det bästa” – ”Hoppet är det sista som överger människan” – är fina små ord vi försöker uppmuntra varandra med ibland. Men nog finns det ett större hopp i dig och mig än att bara överleva!? Vi hoppas att vi får ha hälsan, att våra barn ska få det ännu bättre än vi hade det, att vi ska få leva i välfärd och hållbara och fungerande familjer hela livet, ja – att vi ska få bönesvar på alla möjliga områden! Eller?

Häromdagen frågade jag ett gäng högstadieelever vad de hade för drömmar om framtiden. ”-Att bli framgångsrik”, svarade ett par killar. Det är härligt att höra att det finns en framtidstro i den unga generationen! Och att de hoppas på att klara utbildningen med goda betyg, få ett bra jobb eller skapa sig ett jobb själv och anställa andra och få ett växande ansvar, makt och inflytande i livet framöver. Jag blir super-inspirerad när jag hör unga människors framtidsdrömmar – det gör inte ett smack att det ibland blir lite orealistiskt. Drömmen är en motor åt rätt håll för en ungdom – och oss äldre också för den delen.

Jesus kom med både tro, hopp och kärlek men just nu fokuserar vi på hoppet. En gång sa Han till en lam man som hade ett minimalt hopp om att någonsin tillfriskna ifrån sin lamhet: ”Res dig, ta din bädd och gå!” Frågan är om Jesus inte närapå viskade de orden – eftersom det fanns många sjuka i närheten och det var bara den lame mannen Jesus just då skulle säga de orden till. I vilket fall fanns det så mycket kraft i orden – troligen utan att Jesus höjde rösten – att mannen genast steg upp och gjorde som Jesus sa! Några verser senare förklarar Jesus för en grupp fariséer att de ”varken har hört hans (Faderns) röst eller sett hans gestalt, och hans ord lever inte kvar i er eftersom ni inte tror på den som han har sänt.”

Härav kan vi förstå att när Ord kommer från Trovärdig källa fylld med Kraft – och vi tar till oss de Orden, ber ut dem och handlar på dem – då kan det hopp vi har på olika områden i våra liv – slå in!

Jakob säger att ”Trons bön ska bota den sjuke” och ”Den rättfärdiges bön har stor kraft och verkan” – det ökar vårt hopp om bönesvar och ger oss lust att be.

Jesaja proklamerar: ”Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka… de som hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De springer utan att mattas, de vandrar utan att bli trötta”.

Psalmisten säger: ”de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras svårigheter.” Och in i deras kallelse och smörjelse!, vill jag lägga till.

De Ord som har spridits över hela världen som utgår ifrån Fadern, Sonen och den helige Ande – och som blir till direkta tilltal ”i och genom en sänd” – är världens enda hopp! Jag kan inte sätta mitt hopp till någon världslig ledare eller organisation – aldrig så stor och mäktig – det enda hopp jag ser finns hos Jesus och hans fungerande församling.

Joh 5:1-9, 38; Jak 5:13-16; Jes 40:26-31; Ps 107:28-32

Publicerat

Vem får skapa tro, tillit och trygghet – i dig?

Många är de som har försökt att vinna ditt hjärtas förtroende! Det finns ju heller inget lika värdefullt i hela världen som ditt hjärta – så man måste förstå att så många anstränger sig. Men det är plågsamt att utsättas för så otroligt mycket ifrån alla håll – till exempel på internet – där alla vill mångla allt hela tiden! Usch, va jobbigt det är!

Men så händer det ändå. Så naturligt och stilla. Jesus slår sig ner en stund på brunnskanten hemma hos dig och börjar prata med dig. Han vill växla några ord med dig. Det finns inget så ljuvligt som ”en liten stund med Jesus”! Det klargör och stärker i det liv som är ditt! Han vägleder genom att ställa öppnande frågor om aspekter du aldrig tänkt på och genom att leda våra reflektioner in på nyttiga och nödvändiga områden. Det blir alltid en excellent lektion i kosmisk meta-kognition (om du inte förstår mina fina ord; glöm det!)!

Ibland når oss en annan röst. ”I mitt hjärta hör jag vad synden viskar till den gudlöse… han går en väg som inte är god”. Men eftersom Jesus aldrig lämnar oss får vi vägledning ifrån Honom – också när synden viskar något annat. Vi får hjälp att lägga rädslor, fruktan, otro, osäkerheter, skuld, skam och modlöshet åt sidan. Det är dags rensa kyrkan från skuld, skam och fördömelse! Du vet lika väl som jag att det inte är möjligt utan omvändelse, vid Herrens fötter.

Det är den beprövade erfarenheten av denna inre dialog med Gud som vi troende måste dela med oss av till våra vänner i världen. Det är inte alla som vill höra på det örat. Vi får passa på när vi möter någon som vill. Så skapas nya reflektioner i nya människor som skapar tro, tillit och trygghet. En vacker dag kommer majoriteten av människor på alla kontinenter leva av tro och kärlek. Vad jag längtar efter att vi redan vore framme vid den dagen!

Låt Jesus vara den som skapar tro i dig! Vilken resa Han tar dig med på! ”Far, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara med mig…”

Joh 4:1-42; Ps 36:2-10; Joh 17:24

Publicerat

Livets källa.

För några dagar sedan intervjuade Anna Hedenmo Kristdemokraternas Sara Skyttedal i SVT:s ”Min sanning”. Sara gjorde en populär insats som kommunalråd här i Östergötland (i grannstaden Linköping) under ett par år innan hon blev EU-parlamentariker. Nu sitter hon här i intervjun och berättar sin sanning om sitt livs värsta misstag – att göra abort, trots att det gick emot hennes egen övertygelse. Hennes samvete var emot att göra abort, men hon gjorde det ändå. Det märktes att hon ångrade sig på djupet.

Anna frågade Sara om varför hon ville berätta det här nu. Sara svarade ”för att visa att frågorna kring abort inte är enkla och svartvita.” Djupgående existentiella frågor är alltid väldigt komplexa och mångfacetterade – jag är glad att Sara ville lyfta fram det. Flera gånger sa Sara att hon gick emot ”sin egen övertygelse” när hon avslutade graviditeten.

Jag vill förklara vad hon säger på ett lite annat sätt. Det finns ett ställe djupt inom varje människa som i kyrkans undervisning kan kallas för livets källa. Eftersom livet rinner fram därifrån. ”Mer än allt annat som ska bevaras, bevara ditt hjärta, för därifrån utgår livet”.

Synonymer för denna källa kan vara ord som just ”övertygelse”, ”samvete” och varför inte ”min sanning”(!?). ”Längtan”, ”drömmar”, ”karaktär”, ”ande” och ”väsen” – det finns många ord för den platsen inom oss. Gör man våld på sin övertygelse mår man dåligt. Följer man den mår man högst sannolikt bättre. Blir man förlåten kan man släppa sin börda. Det här är inget flum! Det är osynlig påtaglig verklighet!

Livets källa är osynlig för ytterögat. Den är en inre andlig verklighet. Jesus mötte en gång en samarisk kvinna vid en brunn och sa som en öppning: ”Ge mig lite att dricka”. Så följer en otroligt spännande konversation mellan dem som landar i att hela staden Samaria vill komma ut till Jesus och dricka av ”det levande vattnet”. ”Det vatten jag ger blir en källa i honom med vatten som flödar fram till evigt liv”.

Ett par löften om detta: ”Den som vill ska fritt få ta emot livets vatten” och ”Hör, så får er själ leva!”.

Det är solklart att Jesus själv är livets källa för oss människor. Och lika solklart är det att när Han bor i oss finns den källan i vårt inre – och rinner fram därifrån. En ständig ström av Ord ifrån Faderns hjärta och av levande vatten blir vår framtid när vi dröjer vid källan – röjer undan lite hinder – och flödar med.

Ords 4:23; Joh 4:5-26; Upp 22:16-17; Jes 55:1-4

Publicerat

Ett riktigt Gott Nytt År!

Jag önskar dig ett riktigt Gott Nytt År 2022!

Hur ska det kunna bli det – när världen ser ut som den gör?

Det finns bara ett sätt – att vi rensar vår hjärtan från fruktan och ovidkommande och distraherande fokus. Med hjärtat i brand för att Guds rike ska tillkomma kan allt bara bli bättre! Även när väldigt mycket tycks bli sämre blir allt egentligen bättre! Till och med genom svårigheter, hör och häpna! Du kommer själv att få se – när du fäster ditt fokus på Honom!

Den kristna kyrkan har egentligen en ”värdegrunds-undervisning” i världsklass. Tyvärr har den hållits alldeles för undangömd och undantryckt. Varför är det så? Det tar vi en annan gång. Men ingen har talat som Jesus om vad som kan röra sig i en människas hjärta – både gott och ont – och hur vi behöver rensa ut avgudar, distraktioner, begränsningar, rädslor och synder – så att godheten och kraften från vår Fader i himmelen fritt kan flöda genom oss till våra medmänniskor. Mycket hänger på vår vilja. Det finns dessutom hjälp att få – från den helige Ande…

Jesus rensade templet i Jerusalem och stötte omkull månglarnas bord. Varför? Han ville inte att hans Faders hus skulle vara ett rövarnäste utan mer som ett bönens hus. Det skedde med tanke på oss. Den texten kan vi tillämpa rätt upp och ner på våra egna hjärtan – som är tänkta att vara hans tempel.

Paulus talar om ansvaret att hålla templet/hjärtat rent – som ”er andliga gudstjänst”. Det är något som sker – eller inte sker – i varje människas inre – om det sker. Det blir ett val för oss: ”anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne”.

När HERRENS härlighet går upp över hans folk – vilket verkligen ser ut att hända mer och mer i våra dagar – kommer ”hednafolk som inte känner dig… skynda till dig för HERREN din Guds skull… för han har förhärligat dig”. Härligheten ”går upp över hans folk” när hjärtat rensas på ovidkommande distraktioner och fokuset på Honom växer.

Så kan 2022 bli ditt bästa år hittills – genom att du utför din ”andliga gudstjänst” och rensar lite. Och kanske inte så lite heller- vi måste rensa ut allt det som behöver rensas ut för att inte störa den höga, rena, fina, heliga och kristallklara relationen med vår Mästare! Så blir 2022 absolut ditt bästa år hittills.

Mk 11:15-19; Rom 12:1-2; Jes 55:5-7