Alla tiders största Kung – kommer! Och kommer mera!

Miljarder olika makter och trender brottas med varandra i våra dagar. Frågan är vilka makter som tar över i världen. Det böljar fram och tillbaka. Men det är lugnt, vill jag säga, allt kommer att bli bra – för ”dessa mina minsta”, som Jesus säger. Det goda kommer att besegra det onda, frågan blir enligt vilka definitioner. Men först måste det troligen bli lite sämre med allt – innan det blir mycket bättre.
Det står skrivet sen urminnes tider att Sions konung kommer – att ”Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna”, men att ”Hans välde ska nå från hav till hav, och från floden till världens ändar” – över hela världen alltså, inte bara över Sion. Mitt hjärta hoppar och jublar över denna underbara framtidsbild – eftersom det inte finns någon i hela universum jag litar på som Honom.
Men råder och regerar han inte redan? Som vi brukar sjunga? Blir det bara i framtiden? Jodå, ”Redan nu visar det sig”!
På samma sätt som tidigare kommer Jesus alltid ödmjuk och full av sanning – så också genom alla troendes hjärtan på alla kontinenter över hela världen. Han säger själv att ”Mitt rike är inte av den här världen… Var och en som är av sanningen lyssnar till min röst” liksom att han ska ”gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig” och ”låta (honom) sitta hos mig på min tron”. Relationen med Honom är det viktigaste som finns och det som skapar fred och frid i världen.
”Höj era huvuden… ni eviga dörrar” handlar om våra hjärtan – att vi befrias – våra hjärtan vidgas – från de reduktioner som har drabbat oss här i världen. Den inre dialogen i allas våra hjärtan – där vi tillsammans med Honom ska ”vara över och aldrig vara under” – fördjupas i våra dagar. Han ska göra oss till ”huvud och inte till svans”. Så kan också vi betjäna världen – ända in i det sista – med ödmjukhet och sanning.
Du fick tag i det, va? Han råder och regerar redan nu genom sitt Ord och sin Ande genom sin kyrka i hela världen. Men det blir starkare dag för dag nu, och in i framtiden.

Sak 9:9-10; Jes 43:19; Joh 18:36-37; Upp 3:20-22; Ps 24; 5 Mos 28:13

Har du det i dig?

Har du det i dig? Frågan är oerhört viktig och och kan bli riktigt fruktbärande – men kan också skapa tvivel och åstadkomma viss osäkerhet – om frågan misstolkas och inte landar i ett trosfyllt, tillitsfullt hjärta. Tuffare vinklad kommer frågan till dig så här: Har du vad som krävs? Och som allra tuffast: Har du det i dig – vad som krävs inför evigheten?

Det som det syftas på är den goda och nödvändiga karaktären liksom den nödvändiga förmågan, kapaciteten och tjänstvilligheten – för att ditt och andras liv ska bli ett bra liv. Frågan är uråldrig och kommer att följa mänskligheten till livets slut och ända in i evigheten. Berättelsen om de 10 jungfrurna ifrån Jesus – kommer ifrån klassisk tid – kan lära oss något om livets allra mest grundläggande villkor. Och hur vår karaktär och kapacitet kan lyfta våra liv.

Ordet om uthållighet – om det tas till vara – blir till det inre redskap som tar en genom allehanda stunder av prövningar. Man har det som krävs för att ta sig igenom. Det goda väsen och karaktär du fått som gåva bär dig genom prövningar och svårigheter.

Det finns en uråldrig vishet som riskerar att gå förlorad i våra dagar – eftersom så många människor söker den materiella ytan i så mycket högre grad än man söker djupet. Det handlar om förmågan att kunna se på sig själv och andra utifrån anden eller köttet, det imaginära eller det materiella.

Genom Guds nåd har jag allra oftast kunnat besvara den här lite jobbiga och utmanande frågan i positiva termer. Några gånger i negativa termer. Då får man ompröva sina vägval och helt enkelt förstå att Herren pekar på en annan väg. Det kan vara oerhört tuffa stunder. Prövningens stunder. Men att landa i Herrens famn när man besvarar frågan – att ”befästa sin kallelse och utkorelse” – det finns inget ljuvligare eller mer livgivande. Man får definitivt ny energi.

”Herren känner mig” och jag känner Honom. Dessutom känner jag ”mig i Honom” – vi hänger ju ihop organiskt. När jag känner mig själv och Honom i mig känner jag att jag har vad som krävs – och kan besvara frågorna positivt och bejakande. Hoppet stiger.

Fader, hjälp mig och stärk mig till att alltid kunna veta att det jag har i mig (Dig!), det räcker mer än nog för alla de prövningar och svårigheter jag måste möta här i jordelivet.

Matt 25:1-13; Upp 3:10-13; 2 Pet 1:10; Ps 139:1-18

Min mamma – var inget helgon – men helig

Jag har ingen rätt att utnämna någon till helgon, men jag skulle vilja säga om min mamma – så här i Allhelgonahelgen – att hon var ”en av de heliga”. Paulus skrev ofta brev till ”de heliga” på den eller den orten. Med helig avsågs människor som hade tagit emot Jesus, låtit döpa sig och fått syndernas förlåtelse. Det gjorde min mamma redan när hon var liten. Och sedan igen och igen under livet, som blev lite mer än 91 år långt.

Rut Bernice Maria föddes på en gård i Småland av min mormor Gerda, som hade varit evangelist och medlem i Sveriges första pingstförsamling i Skövde. Tidigt i livet fick min mamma med sig både tron, hoppet och kärleken. Hon gifte sig 1958 med Lennart och flyttade till Nyköping där hon födde 5 söner.

Mamma var nyfiken på livet, hon var vacker och hade humor. Hon älskade Jesus och Guds Ord, var omsorgsfull och generös. En av de bibelverser som betydde mycket för henne var bilden av när hon själv skulle få gå in i himlen – fri, förlåten och välsignad – i det läget ville hon citera Jesaja: ”Se, här är jag och barnen som Herren har gett mig. Vi är tecken och förebilder i Israel från Herren Sebaot…” Flera gånger fann jag henne rörd till tårar över den versen.

Mamma Bernice dog den 16 september på morgonen och vi begravde henne med både sorg och tacksamhet i våra hjärtan den 18 oktober. Nu är det Allhelgonahelg – för första gången tänder vi ljus på hennes grav – i heligt minne bevarad.

Vi bygger landet – be för hur det går till

Socialdemokraternas partikongress börjar idag den 3 november. Temat för kongressen och inför valåret 2022 är att ”Vi bygger landet”. Moderaternas kampanjtema är ”Ni får vi ordning på Sverige”. Härliga ambitioner, tycker jag.

Så här låter det från Göteborg – där Socialdemokraterna nu har sin kongress: Vi bygger landet starkt och hållbart, Vi bygger ett land som håller ihop, Vi bygger landet med kunskap, Vi bygger landet tryggt, Vi bygger gemensam säkerhet tillsammans, Vi bygger en stark organisation tillsammans…”

Mina reflektioner blir som följer: Landet byggs underifrån inte uppifrån, från enskilda människors hjärtan, tankar och känslor. Varken partier eller stater bör uttala sig teologiskt, lämna sådant till enskilda och församlingar. Försök inte begränsa religionsfriheten i Sverige, stärk den istället. Uppgradera familjens och det privatas betydelse. Gör familjen till en jämbördig institution. Hedra kyrkan genom att fullborda skilsmässan mellan stat och kyrka. Låt kyrkan stå som jämbördig med staten, inte underordnad.

Låt oss börja nerifrån: Vi bygger familj – den främsta välfärdsbyggaren av dem alla, vi bygger kyrkor, vi bygger skolor… och sen fortsätter vi: Vi bygger ett starkt näringsliv som har kraft att bidra till välfärden, Vi bygger rättfärdiga styrelser/regeringar, Vi bygger en rättfärdighetens kultur i medier och i hela samhällskroppen.

Det är många som är med och bygger landet. Men kanske inte exakt så som denna partikongress vill – när den lägger sig i alltför närgångna detaljer i människors liv. Det finns möjlighet att tillhöra andra partier – eller inget – och ändå vara med och rösta…

Låt oss be en bön – vi som ändå brukar be – att socialdemokraterna inte kör ner i diket med en del av sina beslut under denna kongress. T ex det om ”att förbjuda religiösa friskolor”. Det är ett omänskligt dumt förslag.

Samla dina barn

När en mor – och en far – samlar sina barn fylls barnen av trygghet. Ingenstans i hela världen är det så tryggt som hos pappa och mamma. Det fungerar på ett förunderligt sätt även åt andra hållet. Om en kvinna sover med sitt spädbarn i sitt hus är hon tryggare och lugnare än om hon skulle sova ensam. Det är inte logiskt, jag vet, men frid och trygghet sprider sig när kärleken mellan familjemedlemmar sprider sig.

Staten eller kommunen kan aldrig ersätta familjens roll när det gäller trygghetsskapande i samhället. Frånvarande pappor och mammor skapar stora hål av otrygghet och osäkerhet bland alldeles för många. Det kan leda till både till enorm fruktan och till kriminalitet, som alla vet.

Denna grundläggande längtan – att få samla sina barn – och ha det bra tillsammans, den har funnits med mänskligheten i tusentals år. Ja, jag tror för min del att den är gudomlig. En gudomlig längtan efter en gemenskap i frid och glädje mellan varandra.

Jesus grät och klagade: ”Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta har jag inte velat samla din barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna. Men ni ville inte.” Det är en Guds längtan efter sitt folk som hörs i denna klagan.

Detsamma kan vi höra i Josefs röst när han i den största ömhet och kärlek säger till sina bröder – som tidigare hade sålt honom som slav till Egypten – ”Kom hit till mig.” Det sa han inte för att sedan straffa dem – utan av kärlek till sina bröder.

I våra dagar – denna oroliga och i långa stycken vansinniga tid – sprider vår Far i himlen denna samma uråldriga längtan i kyrkor och familjer som håller sig nära Honom. Han samlar oss till sig i växande grupper av människor som förenas i sin längtan efter att ”bli samlade” och enade och utrustade och utsända – till att utföra Hans uppdrag i världen: Att rädda den genom att suga in så många som möjligt i den stora kärleken/räddningen/gemenskapen.

Ropa namnet på din stad – i bön inför Gud – så ska du få se vad som händer i atmosfären. ”Hos Gud finns makten, och hos dig, Herre, finns nåd”, säger kung David. Vår Far hör när vi ”ropar” i vårt inre…

Matt 23:37-24:2; 1 Mos 45:4-8; Ps 62:10-13

Fungerande familjer – att ta ansvar för hållbara relationer

För bara ett par dagar sedan sköts ytterligare en ung man ihjäl i Stockholm. Det får genast mycket mer uppmärksamhet än någon av de 170 tidigare dödsskjutningar som har inträffat i Sverige det senaste året. För han är känd som ”gängkriminell” och ”rappare”. Han hette Einar, eller Nils Grönberg och blev bara 19 år. Många av de andra som skjutits ihjäl kommer vi aldrig att få veta namnet på. Bara deras egna närmaste kommer att minnas med sorg, smärta och outsäglig förlust.

Minnet av hans pojkiga utstrålning och raplåten som han framförde med Sebastian Stakset – Mamma förlåt – kommer helt säkert att leva med oss i många år. Den finns att se på Youtube: Sebastian Stakset x Einár – Mamma förlåt (officiell video) | @sebastianstakset85 prod @mattecaliste – YouTube

När statsministern frågas ut i SVT ”Men vad beror skjutningarna på?” har han inget svar att ge. Men både forskare och predikanter ger det här svaret: Det beror på trasiga familjeförhållanden, icke hållbara relationer och en förlorad etisk kompass i den omedelbara närmiljön. Se: Joel Halldorf: Plågsamt att se Stefan Löfven svarslös om grov brottslighet – Dagen Om forskarna skriver Halldorf: ”De pekar framför allt ut familjen och skolan som de institutioner där etiken grundläggs, och där samhället behöver satsa om man vill förebygga brott. Familjerna behöver få stöd av stat och det goda civilsamhället, så att deras fostran blir starkare än gängens.”

Under många år har det pågått ett familjeuppluckrande arbete i Sverige och i hela västvärlden. Där materiella värden sätts före relationella värden. Där ”fri sexualitet” sätts före trygghet och trohet. Där ingenting sägs vara mer rätt än något annat. Och där själva normen som kan hålla samman familjer ”bör” kritiseras sönder – genom ”normkritik”.

Jag hoppas – av hela mitt hjärta – att tiden nu är inne för mängder av människor – också i Sverige – att förstå ”vad som ger dig frid”. Friden och freden finns förstås främst hos Fridsfursten. Många har trott sig vara klara och färdiga med Honom sedan länge och har sprungit vidare. Jag inte bara hoppas – jag tror av hela mitt hjärta – att många fler i Sverige – ibland hög och låg – ska i våra dagar hitta vägen till den sanna friden för fungerande familjer och hållbara relationer – även i förhållande till människor som är helt annorlunda än oss – och kommer från ett helt annat ställe än vi kommer från. Kärleken gör inte sin nästa något ont. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse.

Låt oss be att Gud ger oss nåden att gå den vägen, kärlekens väg. Även politiker bör erkänna familjens oerhört viktiga roll under uppväxtåren och hela livet – och göra vad man kan för att få fungerande familjer att också vara hållbara. Vi är alla kallade ”att bygga fred” varje dag. ”Lev för andra, lev för varandra”.

Låt oss be med Jesus för alla i vår närhet: ”Helige Far, bevara dem i ditt namn som du har gett mig, så att de är ett liksom vi är ett.”

Luk 19:42; Rom 13:7-10; Joh 17:11

Trons kraft – påverkar hur du kommunicerar

Tron påverkar hur en människa tänker, processar, pratar och talar (ger ut). Och det är helt i sin ordning. Precis som det ska vara. Det är så för alla människor – alldeles oavsett vilket innehåll man faktiskt har i sin tro.

När änkan kom med sin offergåva i templet och Jesus satte sig och tittade på vad alla gav sa Han att hon gav mer än alla de andra för att ”hon gav i sin fattigdom allt hon hade att leva på”. Tron påverkade hur hon gav.

Trons människor pratar på ett annorlunda sätt med varandra och andra – än hur så kallade vanliga människor i världen pratar med varandra och andra. Vad det beror på kommer du att förstå genom denna korta bloggpost. Och nu menar jag inte enbart att vi inte svär och förbannar…

Genom berättelsen om Noas Ark visar Gud att han vill lyfta sitt folk upp över hur ”vanligt folk” kommunicerar. Naturligtvis säger han samtidigt väldigt många andra saker genom den berättelsen, men just nu vill jag hålla linjen angående vår kommunikation. Trons folk har alltid varit och kommer alltid att vara annorlunda – d v s ha högre tankar och ett högre och generösare tal än ”vanligt folk”. Det beror på att trons folk är lite mer sinnade gentemot himmelen.

Och har jag dig, söker jag inget på jorden. När min kropp och mitt hjärta ger upp, är Gud mitt hjärtas klippa och min lott för evigt, skriver Asaf. Genom att ofta ha sitt sinne vänt till Gud blir den troende påverkad av den kärlek, tro och tillit som kommer från Gud Fader själv. Det är som att en troende människa ”ser det osynliga” och kan ”höra” en del av Guds tankar genom hans Ord. Därför är det inte svårt för en troende att genomskåda ytligheten och alltid fråga sig vad som ligger bakom saker och ting. Hos sig själv och hos andra.

Det finns en tydlig kristen tanke om att ”förbli hos Gud” – ”Förbli i mig”, sa Jesus. Kan du ens tänka dig att man skulle förbli hos och vara nära Gud, Jesus och den helige Ande utan att bli påverkad? Därför går troende människor gärna mot djupa samtalsämnen – där alla som deltar och inte flyr – verkligen måste både tänka och känna efter i sitt eget inre hur man egentligen förhåller sig till existensen – inte bara hur man ”mår”…

Så påverkar Guds kraft hur en troende människa tänker, talar och gör saker. Be nu en bön att det blir mer och mer så för allas vår del…

Mk 12:41-44; Heb 11:1-7; 1 Mos 6:13-22; Ps73:23-26; Joh 15:4

Varför vara rädd under olyckans dagar?

Varför vara rädd under olyckans dagar när mina förföljares ondska omger mig? De litar till sina ägodelar och stoltserar med sin stora rikedom. Men ingen kan köpa sin broder fri eller ge Gud lösepenning för honom. Hans själs lösen är dyr, den kan inte betalas till evig tid så att han får leva för alltid och aldrig se förgängelsen.

De gamla psalmförfattarna Koras söner visste att det är ingen idé att vara rädd när man har Gud – istället för rikedom och annat – att lita på. Och att det är stor skillnad på andlighet och världslighet. Det är ingen bra idé att sätta all sin tillit till något över huvud taget här i världen. Bara Livgivaren kan beskydda och bevara Livet och ta oss hela vägen igenom – ända in i evigheten.

Att vara rik i världens ögon eller vara rik i Guds ögon – det är frågan. När man är rik inför Gud har man ett överflöd av det som kallas Andens frukt – d v s en himmelrikets karaktär – fylld av Kärlek, Glädje, Frid o s v... ”Ingen kan tjäna två herrar”, säger Jesus. ”Ni kan inte tjäna både Gud och mammon”, förtydligar han. – Samla er skatter i himlen. Med de här orden säger Jesus nåt om hur vi bör prioritera våra perspektiv på livet – för vi har ju flera.

Älska inte världen, fortsätter Johannes, trots att han också säger att ”Ty så älskade Gud världen…” Det som finns här i världen är bara ”köttets begär, ögonens begär och högmod över livets goda”. Vad menas? Älska inte det yttre – den här världens rikedom. Älska människorna – deras hjärtan ska finnas i evighet… på ett eller annat sätt… Och älska Gud och hans underbara Rike, som redan delvis är här…

Att vara rik på Kärlek, Glädje, Frid – Tålamod, Vänlighet, Godhet – Trohet, Mildhet och Självbehärskning. Det gör världen till en bättre plats samtidigt som det räddar enskilda individer från undergång i motsatsen. Det är viktigare än att springa i mammons eller marknadens fotspår, dansa runt Guldkalven, och jaga efter världslig berömmelse och rikedom. Men låt oss använda oss av ”den ohederlige mammon” för att skaffa oss vänner för evigheten, det är också ett tips från Jesus.

Besluta dig för att sätta dina prioriteringar rätt – idag! Be så här: Gode Gud, hjälp mig…

Ps 49:6-10; Gal 5:22-23; Matt 6:19-24; 1 Joh 2:15-17; Joh 3:16; 2 Mos 32:1-4, 30-35; Luk 16:9

Allra viktigast… i livet!

Vad kan det vara som är viktigare än precis allt annat? Som mitt i allt viktigt ändå är det allra mest nödvändiga? Och om du går i skola – är det allra viktigaste ”ämnet” mitt bland alla andra viktiga ämnen? Om du surfar runt på internet – vad är allra viktigast att hitta? Vad är ditt svar på såna djuplodande frågor? Jag vill ge dig mitt svar…

Föreställ dig Jesus – mittemellan sin Fader och sina lärjungar. Han får heliga Ord från det ena hållet och ger vidare heliga och äkta Ord åt det andra hållet. Fram och tillbaka i en evig rörelse. Både Jesus och hans lärjungar bär Orden ”i kupade händer”. Alla behandlar Orden med allra största vördnad och respekt – för de är dyrbarare än guld…

Genom Orden – som kommer från himlen – blir vi kraftfullt påverkade av Gud – eftersom Orden kommer från vår Faders rena, höga, rättfärdiga och kärleksfulla hjärta. ”Ett är nödvändigt”, sa Jesus till Maria som just då satt vid hans fötter och lyssnade. Maria förstod vad det var. Det vara att få tag i Orden ifrån Faderns hjärta. Det viktigaste av allt. Faderns kärleksfyllda, kraftfyllda, sanna Ord.

”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också. Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga”, sa Jesus. Jag älskar de versarna, de har burit mig många gånger.

”Nu överlämnar jag er åt Gud och hans nåderika ord”, sa Paulus i hamnstaden Miletus utanför Efesus – till ledarna ifrån trakten. Orden skulle komma att ge dem allt de behövde under många år framöver.

”Din gode Ande gav du för att undervisa dem”, bad en grupp Leviter i Nehemjas bok. Anden har alltid varit nära oss för att undervisa oss – så också i våra dagar, när vi behöver det mer än nånsin…

Så Gud, Fadern, sträcker sina båda armar ner mot jorden för att ge oss det viktigaste av allt varje dag. Hans armar kan sägas vara hans Ord och hans Ande. Så får vi del av tilltalen från Faderns hjärta – som kan lyfta hela mänskligheten, men bara om det hela får gå rakt igenom våra hjärtan, inte vid sidan om…

Lyssna på den här – som också handlar om det viktigaste av allt: Lauren Daigle – You Say (Official Music Video) – YouTube . Jag älskar´t, som vi säger i Norrköping.

Joh 17:6-8; Luk 10:42; Matt 6:31-34; Apg 20:32; Neh 9:20

Påverkad av Gud – under Guds inflytande…

I våra dagar influeras en människa med tusentals intryck varje dag. Särskilt genom skärmar av olika storlek. Det är många som vill ha makt över människorna och påverka hur och vad de väljer att spendera sin tid och sina pengar på. Mammon är dominant på fler marknader än en. Inte all makt i världen är god. Men självaste Gud är bara god, det kan du lita på.

Det har funnits många människor genom historien som velat låta sig påverkas av Gud – genom att söka sig nära Honom. Ju närmare Gud vi kommer desto starkare kommer förstås hans inflytande att vara på oss. När vår Mästare ber ”bönernas bön” ber Han först för ”dem som du gett mig, för de är dina”. Han ber inom tillhörigheten, skulle man kunna säga, för dem som tillhör hans Fader. Det är människor som genom alla tider har bejakat kallelsen att söka sig nära och ta emot. Det är självklart att man blir påverkad av Gud när man är nära Honom.

Någon vers senare fortsätter Jesus: ”Helige Far, bevara dem i ditt namn som du har gett mig, så att de är ett liksom vi är ett.” Ser du hur inflytandet från Gud kommer över Guds folk? Först Bönen. Sen Namnet. Sen Enheten. Namnet, ja, enligt bibliskt tänkande är det likhetstecken mellan Namnet och Närvaron. När vi alla nämner hans namn med vördnad (ber) föds vi på nytt och blir ett med både Honom och varandra. Där kommer enheten.

Så kallas Guds folk i alla tider att ”bevara Andens enhet genom fridens band” och till att ”stå enade i samma sinne och samma mening”. Det är en Andens enhet som bara troende människor kan förstå – och den växer explosionsartat i våra dagar på alla jordens kontinenter. Den går över alla gränser, finns i alla länder, tränger sig in i alla organisationer – stora eller små – politiska, religiösa eller ren business spelar ingen roll. Med en troende människa kommer Guds Ande. Jag blir lika glad och hoppfull varje gång jag tänker på det.

Adam och Eva påverkades tydligt av Guds närvaro och ord i lustgården i Bibelns första tre kapitel. Anden och bruden säger samma ord i Bibelns allra sista verser – till resten av mänskligheten: ”Kom!” Så drar Anden i mänskligheten till att bli ett – också med varandra – i Honom.

Låt dig påverkas av Gud – det är det bästa du kan göra i den tid vi lever i. Vi behöver hans inflytande på vår karaktär, våra förmågor och vår villighet att betjäna våra medmänniskor.

”Fader Vår, som är i himmelen, helgat varde ditt namn, Tillkomme ditt rike…”

Joh. 17:9-11; Ef. 4:1-6; 1 Kor 1:10; 1 Mos 1-3; Upp 22:17; Matt 6:9-13