Barns rätt och rättigheter

Barnen i Sverige har många rättigheter – som också Sverige klarar av att leverera till varje barn i hög grad jämfört med de flesta länder i världen. Men att alltför tidigt och alltför tungt lägga skyldigheter på barn det vill vi inte göra. Livets alla ansvar och plikter kommer till dem vartefter. Låt dem få leka så länge de vill leka, tycker vi.

Nu har äntligen Barnkonventionen blivit svensk lag – så att alla lagar och även grundlagen i Sverige måste underordnas – åtminstone tolkas i ljuset av – Barnkonventionen. I den talas det i artikel 6 om att ”Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.” Om jag ska sätta betyg på hur Sverige (och svensk skola!) har lyckats ge alla barn dessa rättigheter skulle jag sätta höga betyg på fysiskt och socialt, lite lägre betyg på psykiskt och allra lägst på moraliskt och andligt. Alltså blir min slutsats att det främst är på det andliga och moraliska området Sverige behöver lyftas. Liksom på det ekonomiska området för de som lever i fattigdom.

Barns rätt till andlighet betyder att barn har rätt att själv välja fördjupning och utforska alla de andliga föreställningar som kommer barnet till livs. Så att barnet kan bevara sitt hopp i svåra tider, sin kärlek i motstånds-tider och sin tro i förföljelse-tider. När mamma och pappa är borta – och man mognar i sitt liv – fortsätter man att följa den inre kompass man – förhoppningsvis – fick med sig i unga år. ”Vänj den unge vid den väg han ska vandra…” Ords 22:6.

Varje barn har också rätt till sammanhang. Detta är en fullständigt naturlig självklarhet. Man föds in i en familj. Den familjen har ett visst sätt att se på livet och verkligheten. Det blir man präglad av under de första åren. Det är också där den allra största mänskligt möjliga tryggheten växer. Om familjen lever med en tro kan det hända att man finner sin allra största trygghet i Gud. Barnet har rätt till kulturen, traditionen och religionen som finns i familjen där man föds.

Jag citerar och markerar vissa ord med fetstil. Barnkonventionen: ”Konventionsstaterna ska respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.” (14) ”Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Dessa ska låta sig vägledas av vad som bedöms vara barnets bästa. (18) och ”Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning.”(28) samt ”I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör ett urfolk ska ett barn som tillhör en sådan minoritet eller ett sådant urfolk inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk. (30) I konventionen om civila och politiska rättigheter talas det särskilt om ”rätt till föräldrars ledning av barn”.

Friheten att inrätta undervisningsanstalter med iakttagande av de demokratiska principerna och föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse ska respekteras enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av dessa rättigheter. (14)

Alltså måste friheten att välja t ex en kristen skola finnas kvar i vårt land även efter valet. De kristna skolorna ska varken begränsas eller förbjudas. Tvärtom borde de uppmuntras, men det är kanske lite för mycket begärt av förbudspartierna. Rösta inte på dem på söndag!

Kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *